jag är mållös

När ett nyfött barn, 2 dagar gammalt låter sig behagas i just min famn är det svårt att sätta ord på känslan. Den där helt nykläckta auran av oförstörd nyhet gör nästan ont. Så fint är det när den nya har kommit till världen och man känner den snabba pulsen och hör de små snabba andetagen så nära. Den lille mannen var varken särskilt skrynklig eller röd, riktigt vacker var han i sin lilla sparkdräkt. Och de minimala fötterna och händerna, alla fingrar, tår och naglar, jag är mållös!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0